Fantasipanelen

Fantasipanelen är (numera) en av de få poddar jag börjat lyssna på i samband med att den startats. Den leds av komikern David Sundin, som varje vecka bjuder in tre stycken gäster – oftast också komiker – för att prata om en mängd aktualiteter. ”Twisten” med denna humorpodd är dock att ämnena är helt fiktiva och skruvade, samtidigt som Sundin och gästerna diskuterar dem som om de vore vilka normala samtalsämnen som helst.

Poddens stora behållning för mig är dels ämnesvalen, som i de flesta fall är både underfundiga och ger den kvicka panelen många möjligheter till uppslag. Pappahumorkoefficienten är skyhög. Lika hög är gästernas lägstanivå. De första programmen kändes förvisso lite trevande, vilket förmodligen kan härledas till det nya formatet. Därefter har tonträffen i panelens samtal blivit allt bättre. Ett extra plus också för att varje panel innehåller åtminstone en person av varje kön.

En av poddens nackdelar är att den sedan starten haft ljudproblem. Den spelades i början in i restaurangmiljö, vilket också hördes i form av att mikrofonerna tog in miljöljud. Det ledde till att man som lyssnare kände sig rumsmässigt långt bort från samtalet, vilket gav en visst (negativ) känsla av distans till materialet och deltagarna. I senare avsnitt hörs deltagarna bättre, vilket också ger bättre närvaro och energi. Det dyker dock fortfarande upp vissa starka brumljud. Det förtar inte humorn, men ger ibland produktionen ett ”hafsigt” intryck, vilket är tråkigt med tanke på att själva innehållet är av hög kvalitet.

Ett annat problem, som är mer av en personlig preferens, är att programmet är för långt. Det klockar in runt en timme, vilket gör att deltagarna riskerar blir trötta på slutet och programmet att tappa fart. Tyvärr leder det också till att programmet blir uttröttande för mig som lyssnare. Ordvitsarna och deltagarnas kvickheter gör att jag som lyssnare även måste vara aktiv. En timme blir då som att äta två portioner efterrätt – lite för mycket av det goda. Jag tror att podden hade tjänat på att använda samma upplägg som På minuten. Där spelas två avsnitt in efter varandra och sänds därefter i separata halvtimmesprogram. Jag tror det skulle ge både programmet och lyssnandet mer energi. Hellre känslan att avsnitten är en aning för korta, än att de är lite för långa.

Över lag är dock Fantasipanelen en uppfriskande ny doft i poddfloran. Hade den haft lite kortare längd tror jag det skulle bli ett självklart inslag i de flesta poddlyssnares prenumerationslistor.

I skrivande stund

Antal avsnitt: 11
Hemsida: Fantasipanelen
Twitter: @fantasipanelen

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *